.... Detta år blev jag normalviktig!
Halleluja!
Jag har inte slitit för det i huvudtaget, jag har tränat och ätit jätte onyttigt faktiskt men jag har gjort det viktigaste. Jag har rört på mig mer än vad jag har ätit och då spelar det faktiskt ingen roll om man sitter och trycker choklad och skrovmål om man tränar. Förutsatt att du tränar hårdare än du äter! Jag har tappat totalt 16-17 kg och ser framemot att tappa några kilon till. Oklart ännu, mitt första delvikt/målvikt är 68kg.
Många som går ner i vikt väljer att skriva en bok om deras livsupplevelse. Det är intressant! Skulle jag skriva en bok, skulle det bara räcka till en mening eller två. Allt handlar om att äta med förstånd och att träna så att du mår bra men att komma ihåg det viktigaste och det är att äta inte mer än du tränar! Det är faktiskt precis så enkelt. Vill man gå ner i vikt kan man äta precis vad man vill när man vill, men inte hur mycket som helst och speciellt inte om du inte tränar.
Jag retar mig på att mina vänner säger att "Du har då så bra förbränning och det har inte jag!". Har jag bra förbränning för att jag gå ner i vikt? Så enkelt är det faktiskt inte. Jag är väldigt påläst när det kommer till träning och kost! Redan som 20 åring var jag det och min Au Pair mamma frågade mig många gånger om inte jag skulle satsa på att bli dietist. Jag är medveten om mina val här i livet och därav min viktnedgång. Det är medvetenheten som gör det svårt för många att gå ner i vikt tror jag. Det tänker inte på de där 5 chokladbitarna de valde att stoppa i magen på väg till jobbet utan tänker istället -"Jag har inte ätit något idag, varför går jag inte ner i vikt?". Sanningen är den att äter du ingenting, då kommer du gå ner i vikt vare sig du vill eller inte. Allt handlar om att bli medveten om sina handlingar.
2012 kommer bli året då jag ska bli nöjd med mig själv och dit ska jag ta mig med min träning! Att skriva med min hälsosamma kost skulle vara en ren lögn. Jag är faktiskt inte beredd att slopa chokladen, chipsen, den feta såsen och allt annat ohälsosamt som jag älskar! Så det kommer jag gladligen fortsätta med! :0)
Bjuder på några bilder av hur jag sett ut! Och hur jag aldrig mer ska se ut!
90kg Sussie på mina 177 cm. Alldeles för mycket alltså!
Det "lustiga" är att jag aldrig sett mig själv så här stor, vilket jag tror är det största problemet bland överviktiga. Man ser inte sig själv så pass överviktig som man faktiskt själv är och då är det ju svårt att ta tag i sin överviktig. Precis som det är svårt för de som är drabbade av anorexia att faktiskt se deras sanning att det är sjukligt smala, men det ser inte det.
